shubro
sitter hemma med mamma och lyssnar---> Cee Lo Green - FUCK YOU
Novell.
Sitter och skriver på min novell jag också. Den ska vara inlämnad på måndag. Då ska matten vara klar också. Och massa spanska ska vara klar på onsdag. Sedan ska man redovisa engelska på måndag också kanske eftersom det var så många som inte var klara i torsdags. Tufft att gå i skolan, men inte så tufft. Gymnasiet blir nog tuffare. Eller inte så mycket som alla tror. Aja, snart ska man välja iallafall. Hoppas man kommer in på nåt vettigt.
//Jonatan
Svart kärlek del två
-”Men gumman då, fryser du?” säger hon samtidigt som hon tar av sig sin kappa och lägger den över mig. Jag känner att jag är naken. Jag öppnar ögonen ordentligt, jag ser hur människor börjar samlas runtomkring mig.
-” Har ni ringt ambulansen? Frågar damen en annan dam.”
Jag hör inte vad den andra damen svarar. Jag vill resa mig upp. Jag försöker resa mig upp men det går inte. Jag har för ont. Smärtan är för stor. Från ryggen och ner till tårna. Jag vet inte vad jag ska göra, jag har ingen aning om vad som hände igår. Eller jo.. jag kommer ihåg allt det där med Elias. Fast jag vill inte komma ihåg det. Jag vill inte. Jag vill hem, hem till mamma. Jag vill ligga i mammas armar. Jag försöker igen, jag reser mig upp. Det går. Jag tar kappan runt om mig. –” Fröken det är nog bäst om du lägger dig ner..” säger en dam. Jag vänder mig om för att börja gå. Det var då jag såg det.. den stora blodfläcken på marken. Jag känner mig yr. Jag ramlar på marken och allting blir svart.
När jag vaknar ligger jag på en vit säng. Är jag död? Fast nej, jag känner igen denna plats. Jag vet att jag ligger på sjukhus. Jag har aldrig legat på sjukhus tidigare.. och jag vet inte varför allting hände, varför ligger jag här. Det var ju planerat, den dagen jag ska ligga här är den dagen jag ska föda Elias barn. Och idag är inte den dagen. Jag känner den äckliga känslan i magen, den där spykänslan och doktorn kommer in.
-” Hej Jasmin, din mamma kommer snart hon gick ner för att köpa dricka. Jag vill börja med att om du känner att du ska spy så ligger den där järnskålen bredvid sängen. Är allting bra med dig?”
-” Vad gör jag här? Varför har jag så ont i magen?”
-” Ja du, jag är hemsk ledsen..Men anledningen till att du är här är för att du har blivit våldtagen.” Vet du vad det är?”
Jag blir snabbt tårögd. Samtidigt kommer mamma in. Hon springer fram till mig och säger
-” Gumman, älskling, mår du bra?”
Jag svarar inte utan jag gråter bara. Mamma kramar om mig hårt. Hon pussar mig flera gånger och säger : älskling vill du duscha du kommer att känna dig fräsh sen, jag lover. Jag nickar och reser mig sakta ur sängen. Mamma hjälper mig in till duschen och klär av mig.
-” Här finns schampo och tvål till kroppen älskling säger hon.
-” Tack svarar jag” . Men innerst inne vet jag att det inte finns något tvättmedel alls som kan hjälpa mig att ta bort detta äckliga och skabbiga smuts på och i min kropp. Känslan i mig som bara förstör mig både in och ut ifrån. Jag kan inte hålla mig jag vill gråta, och jag känner det. Snart kommer det. Nu, nu kommer det, det bara rinner. Jag kan inte se vad som är tårar och vad som är vattnet som rinner över mig. Jag böjer mig ner för att ta schampot som ligger på en pall i duschen, och jag ser hur det rinner blod från mellan mina ben. Jag får panik och vet inte vad jag ska göra. Mamma ropar på mig.
-” Älskling, är det inte bäst att du kommer ut nu?”
-” Nej skriker jag! Jag hatar mig själv, jag blir äcklad av mig själv. Varför lever jag! Varför kunde de inte bara dödat mig så allt detta skulle vara över. Jag vill inte leva, jag vill inte!!! Jag vill inte ha någon, ingen!”
Jag hör hur mamma kommer in i duschen. Stänger av vattnet och kramar om mig. Vattnet sluker upp hennes torra kläder. Allt blir blött. Jag orkar inte mer. Jag känner mig bra i mammas famn. Jag känner mig bra när jag är med henne. Men när hon släpper mig är jag tom . Allt känns piss..
-”Kom med här” säger mamma och hjälper mig till sängen.
Jag sätter mig på sängen och mamma klär på mig. När hon har klätt på mig helt och hållet ser hon mig i ögonen.
-”Jasmin.. Sluta, klaga inte på någonting, jag förstår dig, jag vet att du har det piss just nu. Gråt om du vill, gråt i mina armar. Jag tar i mot dina tårar, jag tar i mot dig, men jag låter dig inte bli svag, hör du det?! Ingen har någonsin varit svag i familjen Tehrani. Och ingen kommer att få vara det! Vi ställer upp för varandra och det är just därför ingen någonsin har varit svag! Jag ställer upp för dig och det gör hela din familj också. Din pappa håller ögonen på dig ifrån himlen, tro mig han gör det! Så jag vill inte höra något mer skitsnack!
Jag känner hur snabbt mitt hjärta dunkar, jag känner hur hela kroppen helt plötsligt dunkar. Det blir mörkt framför mina ögon en liten stund. Sen ser jag Elias. Han går mot mig på den svarta skogsvägen. Han ler mot mig, hans läppar röra sig. Han säger någonting men jag kan inte höra honom. Jag hör dig inte säger jag, hans läppar rör sig mera. Han kommer närmare. Jag försöker förstå vad mimar. Jag får det till ”jag älskar dig, men jag låg med henne”.
Plötsligt blir det ljust, doktorn böjer sig framför mig och tar tag i min arm och känner min puls. När han ser att jag har vaknat säger han ” hej Jasmin, du somnade visst en stund.. vi måste ta några prover på dig gumman.”
-” Ta vad ni vill av mig. Jag är ändå helt körd, vad mer finns det att ta av mig nu?”
-” Så ja, så ska du inte låta! Tänk possitivt så ska du se att allting kommer att bli bra! Vad jag vill att du ska göra nu är att du ska kissa i den här lilla burken. Sen ska vi ta ett blodprov på dig. Klarar du av att gå på toa själv?”
Jag nickar och tar burken ifrån doktorn och går in på toaletten. Det tog ett tag innan jag kunde kissa. Men tillslut gick det. När jag var klar tvättade jag händerna. Det var en underbar känsla att bara stå där med händerna under det varma vattnet. Jag tvättade händerna i ungefär fyra minuter. Jag nästan somnade när jag stod där. Jag vaknade till av att mamma knackade på dörren. ”Älskling kom ut nu” . Jag stängde av kranen snabbt och torkade händerna. Jag tog burken och öppnade dörren. ”Här” sa jag och gav burken till doktorn. ”Tack, kom med här nu så ska vi ta några blodprov” . Jag följde efter doktorn till ett annat rum. Han bad mig sätta mig ner på en stol och lägga fram handen. Jag gjorde som han sa. Han stoppade in nålen i min arm några gånger. Ingen gång gjorde ont, ingen gång kände jag någonting. Jag tänkte bara på Elias. Hur han kunde svika mig så hårt. Hur han kunde gå till en annan tjej.
-” Så, då är vi klara nu då. Jasmin får jag fråga en sak?” .
-” Ja, svarade jag.”
-” Är du oskuld? Alltså innan denna händelse? Var du oskuld?”
-” Nej” .
-” okej då så, hur känner du dig nu? Känner du dig redo för att åka hem?”
-” Jag mår bra.. ja jag vill åka hem.”
-” Okej då får du åka hem då, men lova att du åker direkt in igen ifall du känner någonting!”
- ” Ja jag lovar.”
Doktorn nickar och visar mig till mamma igen. ”Hon är redo säger han och pekar ut” . Mamma tackar och vi går ut mot bilen. Mamma öppnar bildörren till mig. Jag ler mot henne och sätter mig i bilen. Det tar cirka en kvart tills vi är hemma. När vi kommer hem går jag direkt till mitt rum. Mamma undrar vad jag skall göra. ” Jag ska vila en stund svarar jag”. Jag lägger mig i sängen och håller om mitt gosedjur hårt. Den hade jag fått av Elias på våran ettårsdag.. Jag tänker på alla minnen som vi har. Hur många gånger han fått mig att le. Hur många gånger han har fått mig att gråta.. men det som hände igår var helt oacceptabelt jag släpper gosedjuret snabbt och ställer mig
-
-
-
-
-
-
Hur många gånger han fått mig att le. Hur många gånger han har fått mig att gråta.. men det som hände igår var helt oacceptabelt jag släpper gosedjuret snabbt och ställer mig upp. Jag ät helt förstörd tänker jag bara. Jag känner mig yr och vet int vad jag skall göra. Jag känner mig äcklig. Jag känner mig på hundra olika sätt. Jag blundar och lägger mig i sängen. Jag känner hur jag flyger i bäg i min dröm. Jag ser Elias. Han står på en stor sten. Han ser mig rakt i ögonen. Hans ögon blir röda. Nästan vinröda. Jag går till han. När jag står några centimeter framför honom ser han mig rakt in i ögonen. Han tar tag i mig och kastar mig ner på marken. Han sliter av mina kläder. Han låter som ett odjur. Jag skriker högt, väldigt högt. Plötsligt hör jag mammas röst.
- ” Jasmin , vakna! Gumman vakna!”
-
-
-
-
-
Jag vaknar till och ser mamma stå vid sängen lutad över mig.
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
” Vad är det mamma? Vad håller du på med? ”
-
”Vad håller du själv på med? Varför skriker du i sömnen för?”
-
” Jag har ingen aning..”
-
”Gumman kom och lägg dig bredvid mig”.
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Jag nickar och följer med mamma till hennes sovrum. Jag fattar inte varför
skriker i sömnen. Jag vet inte vad jag håller på med över huvudtaget..
Jag lägger mig i sängen och mamma kramar om mig. Hon leker med mitt
hår och samtidigt somnar jag.
Mamma väcker mig och ber mig gå upp.
-” Gumman vi måste till sjukhuset så fort som möjligt, dokton ringde. Han vill
att vi ska till sjukhuset nu!”
Jag skyndade upp och satte på mig kläderna. Jag hade absolut inte någon
matlust alls, så det blev ingen frukost alls för mig. Vi sprang fort till bilen
och mamma börja köra iväg. När vi kom fram gick vi direkt till doktor Julius
kontor. Han bad oss komma in och slå oss ner. Vi gjorde som han sa.
-” Jag har både goda och dåliga nyheter” sa han.
-”Nå? Sa mamma.
-” vi kan börja med de goda nyheterna och det är att polisen har gripit mannen
som har våldtagit sig, dock inte hans medbråttsling..
-” Tack gode gud” säger mamma högt” Och det dåliga är att.. han har tyvär AIDS.. Jasmin.. han har smittat dig, du
har tyvär AIDS nu..
upp.shoobree!
jag har varit sjuk men nu mår ja mktmkt bättre :D
Novellen del två kommer upp snart =))
ska bara skriva klart den. kyss ♥
BTW MAX JULIUS JONTE O ARAM HÄLSAR , PUSS
Schack!
//Jonatan
hejhej
(=
<---- gröna
Svart kärlek
Okeeej skriver en novell nu, så tänkte att jag kan lägga upp den på bloggen så ni oxå kan läsa den =)
tänkte lägga upp en del lite då o då. aja kommentera gärna vad ni tycker ! =)
o jag vet fettt mkt stavfel osv men klaga inte! Blatte in the housee bro! aja puss ♥
Jag andades in och och ut. Mina andetag blev tyngre och tyngre för varje gång jag andades. Jag var så nervös. Så blev det varje gång jag väntade på honom. Min älskade Elias. Min prins. Min underbara pojkvän. Den finaste killen på jorden. Jag hatar att jag alltid blir så nervös när jag jag ska träffa honom. Jag hatar att jag behöver vara ifrån honom. Jag hatar att jag får den pirriga känslan innan jag ska träffa honom. Jag hatar mig själv ibland, ush. Men jag älskar honom, och när jag är med honom älskar jag oss. Vi hittade våran kärlek för fyra år sedan på en fotbollsmatch. Nu har vi varit tillsammans i fyra år, eller snart fyra år. Om exakt nio timmar och fyra sekunder har vi varit tillsammans i fyra år. Och i dessa fyra år har jag alltid samma känsla innan jag ska träffa honom. Jag lägger mig på sängen och blundar. Tänker på hur han säger mitt namn, smeker mig på kinden och sedan kysser mig. Helt plötsligt vaknar jag till av att mamma ropar. ” Jasmin” kom ner Elias är här. Jag kastar mig upp ur sängern och springer ner till dörren. Där stod han. Min ängel. Jag kastar mig i hans armar och kysser honom.
-”Hej gumman” säger han samtidigt som han kramar om mig hårt.
-”Hej älskling, gud vad jag har saknat dig! Kom vi går upp? Säger jag och ler mot honom.
Han nickar. Jag tar hans hand och leder honom upp till mitt rum. Han lägger sin träningsväska på golvet och slänger sig på sängen. Han vrider och vänder på sig lite i sängen.
-” Hur är det?” Frågar jag.
-” Jo, asså det är bra..” Svarar han.
-” Nej, ärligt Elias. Vad är det med dig?”
-”Asså.. j.. Ja..Jag saknar dig bara, sjukt mycket faktiskt..”
Jag märker hur jag börjar rådna och blir varm i hela kroppen. Jag lägger mig bredvid honom och han kramar om mig hårt. Det går några minuter och vi bara ligger där. Plötsligt ringer hans mobil. Han tar upp den ur fickan och svarar. ”Tja, aa, mm. Ja vi kommer snart!” säger han sedan lägger han på.
-”Är du klar? Ska vi gå?” frågar han och tittar ner i sin mobil.
-” Aa” säger jag och reser mig upp ur sängen.
Vi båda klär på oss och går ner. Vi skulle gå på en fotbollsmatch då Elias och hans lag ska möta några andra. Vi skulle möta Maria , Tanya, Josef och Vincent i parken klockan fyra och gå tillsammans. Efteråt ska alla hem till Jeylan, där är det fest. Vi tänkte att vi samtidigt kunde fira våran ”fyraårsdag ” där med dem.
Vi gick där på grusvägen på väg till parken.
-”Elias?” Sa jag.
-”Ja Jasmin?”
-” Kommer du någonsin att lämmna mig?”
Han tog min hand och såg mig rakt in i ögonen.
-”Jasmin, min kärlek till dig går inte att beskriva! Jag har aldrig kännt så här för någon förut! Jag lovar att jag aldrig kommer att lämna dig. Jag kommer att vara vid din sida tills döden skiljer oss åt! Hör du det?!”
-”Älskling, jag säger bara detsamma! Jag vill att du ska veta att jag aldirg kommer kunna leva utan dig!”
Han kramar om mig hårt. Jag kan känna hur hans hjärta bultar. Så vackert. Han är så vacker.
Jag älskar honom så! Plötsligt hör jag en röst ” MEN JA KÄRLEKSPARET SKAFFA ETT RUM FÖR FAN!” Jag hörde direkt att det var Maria. Jag vänder mig om och ser hela gänget komma imot oss. Jag känner hur jag börjar rådna. Elias skrattar och tar tag i min hand och börjar gå mot dem också. Alla hälsar på varnadra och sedan börjar vi gå mot fotbollsplanen. När vi kommer fram så är det ganska fullt överallt. Elias kommer fram till mig kysser mej och säger : ”vi ses sen älskling!”
Sen går han och Vincent in till omklädingsrummet för att byta om. Ungefär en kvart senare kommer hela hans lag ”UNIK” , inspringadnde på planen. Publiken börjar jubla och klappa i händerna. Matchen börjar, det går bra för UNIK, efter tjogo minuter har de redan gjort fyra mål. Nu har Elias bollan, han dribblar förbi alla som står på plan, sprinnger mot målet och gör mål. Jag ställer mig upp och skriker: ”BRA ELIAS, FORSÄTT SÅ GUBBEN!”. Plötsligt känner jag en hand som stötter till mig på axeln. Jag vänder mig om, det är Josef.
-”Jasmin, kan du följa med mig en stund? Jag behöver prata med dig.”
Jag nickar och börjar gå ut ur folkmassan. När vi hade gått en bit stanna han till.
-”Hur är det mellan dig och Elias?”
-”Det är bra, helt underbarf fakdiskt. Vadåra?”
-”Nej jag undra bara”. Sa han.
-”Okej.. vad var det du ville prata om da?”
-”Jo asså.. Jag vill göra slut med Tanya..!
-”VA? Varför det? Har det hänt nåt?
-”Hon är liksom bara för mycket. Jag har nästan inga känslor kvar för henne. Helt ärligt älskar jag inte henne mer.. Jag tror..jag.. jag tror jag är kär i en annan tjej..
”Josef, du ska inte behöva känna dig tvingad i ett förhållande! Och om du vill göra slut så kan du bara prata med henne. Och vem är den andra tjejen?” .
Just när han skulle börja hör vi massa skrik.
-”JOSEF KOM HIT DET ÄR SLAGSMÅL!”. Skriker Tanya.
Vi båda kollar på varandra och börjar springa mot planen igen. När vi kommer fram står det massa publik på plan och det är slagsmål mellan Vincent och nån annan kille. Elias ligger på marken och håller för ansiktet. Jag springer mot honom.
-”Elias, mår du bra?!”.
Han svarar inte, men tar bort händerna från ansiktet och ställer sig upp.
-”Kom så går vi” säger han och tar tag i mig.
-”Lugna ner dig! Hallå! Elias!” skriker jag men han forsätter dra mig i handen.
Tillslut puttar jag till honom och skriker till. Han vänder sig om. Tittar bort och sedan börjar
han gå i väg.
-” Stanna!” Skriker jag och börjar gå efter honom.
-”Låt mig va! Skriker han.
-”Vad fan är det med dig idiot?” Vad håller du på med?” Skriker jag.
Han vänder sig om och går mot mig.
-”Är det jag som är idiot? Är det jag som håller på med andra? Jag trode att det var du och jag för alltid.”
Jag känner hur mina andetag blir tyngre och tynger och att tårarna börjar rinna ner för kinden. Jag bara står där och tittar på honom. Jag kan inte få fram ett ord. Att han verkligen trodde att jag hade varit otrogen. Efter några minuter får jag tillslut fram några ord..
-” Elias, vad pratar du om? Vem har sagt allt det här till dig? Vad hände igentligen på planen?”
-” Du var ju där, såg du inte eller?”
-” Nej jag gick iväg med Josef en stund..”
-”Jaha och vad ville Josef då? Vad gjorde ni?”
-”Han vill göra slut med Tanya, han bad mig om råd.. Inget mer”.
-” Jasså.. Vet du varför han vill göra slut med Tanya?”
-”Ja för att han inte har känslor för henne längre.. han sa någonting om att han gillar en annan tjej men jag fick aldrig höra vem det var.. ”'
-” Jasmin han gillar dig, Vincent sa det till mig idag innan vi skulle ut och splea..jag trode honom inte jag frågade honom flera gånger under matchen om det verkligen var sant och han svarade ja.. vi började prata om det hela under matchen och de från andra laget bad oss spela istället för att prata, och du vet själv hur Vincent är.. så det blev slagsmål..”
-”Oherregud.. Jag är ledsen Elias.. Jag visste inte..”
-”Och när jag såg dig och Josef gå i väg blev jag helt förkrossad, jag trodde att det var någonting mellan er..”
-”Nej! Jag sa ju varför vi gick i väg.. Elias du måste lita på mig, jag kommer aldrig svika dig!”
-” Jag litar på dig, men inte på honom.. Förlåt Jasmin!”
Jag fick inte fram ett enda litet ord. Jag kramade om honom och kände hans varma armar runt om mig. Jag kände mig trygg och säker. Han får aldrig släppa taget om mig! Det ska vara han och jag livet ut! Bara tanken på att förlora honom känns så himla hemsk..
-” Hur ska vi göra nu? Med Josef och alla?” frågar Elias.
- ” Helt ärligt bryr jag mig inte om dem.. jag bryr mig inte om någon, bara dig Elias! Har jag dig behöver jag ingen annan!”
-”Gumman säger bara det samma, men jag måste säga en sak..”
-” Ja våda? Säg älskling. ”
- Nu har vi varti tillsammans i fyra år..
Jag kollar snabbt på klockan det står 23.00. Nu har vi varit tillsammans i fyra år. Fyra år med min älskling, fyra år med mannen jag vill gifta mig med!
-” Haha, ja fyra år. Helt sjukt ellerhur?”
-”Jag vet, fast det var inte det jag ville säga..”
-” Jasså vad är det då?”
-” Jasmin, du måste ta det lugnt nu.. Efter det jag säger får du inte få panik eller nåt sånt.. okej?”
-”Elias.. SÄG!?”
- ” Du vet Jeylan..”
- ” Ja jag vet Jeylan.. vad är det med henne?”
- ” Jasmin jag är hemskt ledsen.. men..”
- ”ELIAS KAN DU PRATA VAD ÄR DET?!”
- ”Okej jag låg med henne på hennes 16 års dag..”
Jag känner hur ilskan kommer fram i min kropp. Jag backar några steg från honom och bara tittar på honom.
-”Jasmin snälla förlåt, det var länge sen och det är över nu..Jag är ledsen..”
-”Jasså , det var länge sen.. och du berättar för mig om detta nu? Elias NU?! Varför gjorde du det varför? Är du helt dum i huvudet eller? Jag har frågat dig varje dag i fyra år nu, älskar du mig? Kommer det alltid att vara vi och varje gång har du svarat ja. Neka inte för du vet att jag har rätt. Varför , säg varför!” Skriker jag samtidigt som jag ger honom en putt.
-” Lugna ner dig ! jag var full och det var hon med.. Jag är samma person, samma människa som alltid har älskat dig.. det där var bara en liten sak som absolut inte får förstöra mellan oss!
-”När hände det?”
-” På hennes 16årsdag, fyra veckor sen..”
- ” Fyra veckor sedan alltså.. Hur kan du kalla dig själv för man nu? Elias du har krossat mig helt och hållet. Och du blev orolig för att jag gick iväg med Josef en liten stund..fy fan, fy fan för dig!
- ”Jasmin, förstör inte det vi har nu! Snälla!”
-” Nej nej, jag tänker inte förstöra.. Du gjorde precis det.. Ha det bra nu..”
Jag går iväg, helt ensam. Jag känner hur han står där bakom mig och stirrar på mig. Jag känner mig krossad, sviken och ensam. Jag känner hur tårarna bara rinner. Jag känner hur mitt hjärta bultar.. så hårt att det gör ont. Jag börjar gå snabbare, nästan springer. Ser skogsvägen. Tittar mig runtomkring, sedan går jag in i den mörka skogen. Jag gråter, högt. Jag nästan skriker. Jag känner mig dum. Jag känner mig tom och helt, helt ensam. Jag känner sorgen inom mig, den blir större och större. Den tar nästan över mig. Plötsligt hör jag en röst,.. ”ursäkt fröken” jag vänder mig om och torkar tårarna fort. Där står en man, helt svartklädd och med en vit mössa på sig. –”ja”? Svara jag. Plötsligt får jag en smäll bakifrån och ramlar ihop på marken. Jag känner hur mina kläder slits av min kropp. Jag känner smärta. Plötsligt blir allting mörkt. Det blir mörkt men jag hör röster. Smärtan blir värre och värre. Jag försöker skrika men får inte fram ett endaste ord. Jag försöker resa mig upp men får en smäll i bakhuvudet. Allt blir mörkt och jag är helt hjälplös..
...
UNT idag, höll på att somna. Bettis lyckades somna. Men jag och Aram väckte henne..... Jag är iallafall extremt trött nu efter diverse händelser..... Lycka till med livet //Jonatan
petarish
asså . . .
bildbomb!
tjenis!
:D
Jonatan
Behdis
Jonatan
Behdis
Jonatan
Behdis
Jonatan
Behdis
Jonatan
Behdis
Jonatan
Meatball
Jonatan
Behdis
Jonatan
Haha. Bästa Bettis!
yesh
imorgon blir det en fest, så kommer säker inte hinna blogga men lovar att snart kommer bildbomb! kysssssssssss!
heeeeeeeeeeeeeeeeeelt onödiga bilder på mej o kompisar... aja godnatt!
:)
Du hatar mig? Vänta ta en nummerlapp och vänta tills jag bryr mig
:PPPPPPPPPPPpppppppppPPPPPP
jag har haft en del vänner, vissa har varit falska, satt en kniv i hjärtat på mig, svikit mig och sen bara gått vidare..
men jag har också äkta vänner, dom som alltid finns för mig, dom som alltid har funnits för mej o de som alltid stöttar mig i vått o torrt! och ja är den glaaaaaaaadaste lyckligaste människa i hela världen som har er till vänner!! ni vet vilka ni är! omagash! texten blev plötsligt skiiit stor :O vene om de kommer bli så här på bloggen sen?? va fan hände? aja..
mina vänner , HAHAH NU BLEV DEN NORMAL!!!!!!!! syns de?
aja, vissa mäniskor är liksom beroende av folk. ja var det, jag fastnade alltid för en person, blev skiit bra kompis med den, men sen svek dem mej o gick vidare, men de kom nya hela tiden. det blev som en vana , ja blev behandlad som skit, men för ett tag sen insåg jag att ja faan inte kan forsätta såhär! så ja satte stop för det. ärligt de går jääääääävligt bra för mej. ja har mina riktiga vänner, o ja leeever livet! visst de blir fackat ibland men ja forsätter. för ja kommer klara mig själv om de e de sista ja behöver göra..
så till er som tror att ni är svaga, eller tror att ni inte klarar av saker o ting själva.. tro mig ni gör! vi alla är så jävligt starka! vi alla kan om vi vill! folk har kallat mig svag osv, men de är för att de vill trycka ner folk för de själva ska komma längre upp.. sanningen är att de sjunker såååååååååååååååå lågt att man knappt ser dem mera!
såå kämpa nu! jag gör det! varje dag =) kram! // Behdis ♥
...
hahahahah
JONTE VÄNTA BARA VADÅ BETTIS TVINGA MEJ, din fis chilla tills vi ses imorgon! </3
Jaja, jag ska, men inte varje dag. Kanske varje månad...
//Jonatan
Palla...
Hejdå!
//Jonatan
